Textila dubbelgångare

Men vad läskigt det är att träffa folk med likadana kläder som en själv. Snubbe med min parkas på ICA Skarpnäck tidigare ikväll. Var tvungen att ställa mig bakom några hyllor tills han hade betalat och lämnat butiken. Och min halsduk har jag ju sett ett par gånger också. Mina Cheap Mondays-byxor tänker jag visserligen inte på, de räknas mer in i nåt standardfack där det inte spelar nån roll längre. De är beyond vanliga, helt enkelt. Men ja, att handla kläder på H&M och Åhléns bäddar ju för såna här situationer och jag måste ta mig samman fortsättningsvis. Kanske komma ut oftare och vänja mig. Jag har ju aldrig tänkt eller påstått mig ha nån exklusiv eller egen klädstil. Så.