Sista tiden har jag, tre år efter alla andra, lyssnat en hel del på Kristian Anttila. Har bara läst sinnessjuka intervjuer av karln tidigare och har varit smått fascinerad av honom. Elchockerna, destruktiviteten, framtidsplanerna! Men musiken gillar jag också, antagligen skulle min musik låta så, om jag kunde skriva texter alltså. Mitt låtskrivande faller alltid på det.
Hur som helst, jag har varit på Citymail eftersom jag i ett svagt ögonblick förra gången jag var där råkade lova att jag skulle köra lite i mellandagarna. Det var riktigt tungt, mycket kataloger och såna grejer som ska ut nu. Jag tyckte det var rätt skönt ändå, för jag har inte rört på mig alls på ett par månader. Mina påbörjade försök att träna på gym och sen gå på yoga dog ut efter nån månad. Men det känns i kroppen nu, vilket är bra.
Hur som helst, igen, när jag stod och sorterade post i förrgår hade jag en av Kristian Anttilas låtar på huvudet och höll på att trilla baklänges när namnet samtidigt dök upp på ett brev. Ett sammanträffande mer osannolikt än mitt förra syncronisitetiska ögonblick. Att döma av posten, som jag av sekretesskäl inte kan nämna något om, antar jag dock att det inte var han. (Plus att han bor i Göteborg?) Vad göra av detta? Jag glömde kolla om han bodde på nummer 23, men jag tror tyvärr inte det.
28 december, 2007.
Tags: Mat.
Ibland, fast alltmer sällan, äter jag chips. Då har jag ofta dipp till. Dipp och chips borde vara en no-brainer att utveckla, man tar och provar lite smaker tills man tycker det är gott. Skickar ut i butik och säljer. Men så funkar det inte, det är datorer som kombinerar smaker efter produktundersökningsresultat. Några mänskliga produkttestare finns inte i kedjan.
Till att börja med så smakar dill-dippen inte dill, utan mynta. Mynta är ingen höjdare i dipp. OLWs ost-dipp borde ju fungera kan tyckas, men den har de också misslyckats med då den inte smakar ost.
Men ikväll gick de över gränsen. Jag kan ju sällan låta bli att prova när det kommer nya smaker av någonting, och slog genast till på dipp med Pesto-smak. Och jag hade mina tvivel, liksom oftast jag ändå slår till på nåt billigt i arabhyllan på ICA. Jag blir nästan alltid besviken. (Libaneser kan t ex inte göra hummus!!!) Pesto-dippen kanske är det äckligast på min lista över 2007:s smaker som jag borde publicera. Vansinnigt äckligt alltså! Så äckligt att den till skillnad från ost-dippen inte går att äta.
Hela chips-branschen verkar smutsig. De har kött i pepparchipsen, Och Coops chips går inte att äta utan att faktiskt få ont i magen av saltöverdos. Alla nya sorter som kommer som faktiskt är goda, som de smarriga pepparchipsen för några år sedan, tas bort ur sortimentet. Och som Blue Cheese-dippen. Må du vila i frid.
Senaste kommentarer