För drygt två år sedan, när jag tvingades lyssna på BWO fem gånger per dag och kände vanmakten växa analyserade jag BWO/Bard såhär:
Är det inte förresten märkligt att Alexander Bard kommer undan med att rimma Fire och Desire, i två hitliste-låtar dessutom! Jag hade rätt stor respekt för honom innan BWO, men nu tror jag hans förakt för människor tagit överhanden.
När jag såg lite av melodifestivalen igår höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen när de redan i första versen rimmade ”rain” med ”pain”! Jag var tvungen att gå därifrån tills låten var slut. Konstigt att såren som BWO och P3 orsakat mig inte läkt än.
Möjligtvis liknande inlägg: